Var på läger med laget och för att få en sovplats var man tvungen att fånga en vattenballong som kom från taket några våningar upp. Jag lyckades aldrig och hamnade utan sovplats bakom dörren i rummet vi sov. Så fort någon skulle gå ut fick jag dörren på mig, fy f*n vad jag hatade alla i mitt lag och hur kunde de vara så taskiga. När Maria lade av någon dum kommentar fick jag nog och ställde mig mitt i rummet och skrek hur tråkigt jag tyckte detta var, och hur alla kunde vara så taskiga mot mig, samtidigt som tårarna rann ner längst mina skinder. Jag russade ut och Maria sprang efter, jag hoppade ner för alla trappor så snabbt jag kunde, men jag hade henne hack i häll hela tiden. Jag hade inte lust att prata. Jag sprang till samma ställe som vattenballongerna hade kommit i från, det kom en till och jag fångade den i farten. Den gick inte sönder och jag vände mig. 
Tur att det bara var en hemsk och konstig dröm som väckte mig för ett tag sedan.